Onsdag 27/1
Igår var det den 27:e och det var det datumet som Tage var beräknad till. Men istället så har han funnits i 5 veckor och 2 dagar. Mycket händer hela tiden, han har mer vakentid, han skriker mer (särskilt när jag inte är tillräckligt snabb ur sängen om nätterna...) och han är mer bebis. Det "nyfödda" över honom är borta och han är en bebis nu. Min bebis :) Jag tror jag har börjat fatta att han är här för att stanna i vår familj.
Här är de
Bilderna som inte gick att ladda upp igår och i förrgår går nu att ladda upp. Så här kommer de plus några andra bilder på Tagis :)
3058g
Japp, så mycket väger Tage. Han har gått upp 308g på en vecka, helt otroligt. Huvudet har också växt med hela 3 cm, snart är han förbi pappa.... Igår var vi en sväng på Ölands köpstad och det är jättesvårt att inte shoppa något till Tage. Jag kunde verkligen inte låta bli att köpa ett par hängselbrallor, det var verkligen hur söta som helst. Tanken var att jag skulle visa er men det går inte att ladda upp bilder... Jäkla skit!
Idag har jag varit på linskoll, tydligen så kan synen ändras när man ammar så han rekommenderade inte att jag köpte nya glasögon nu. Tur att han sa det för det var min tanke att göra nämligen så nu blir det att fortsätta med de gamla brillorna. Sen har jag klippt lugg också :) Det kan jag inte heller visa... Jag återkommer helt enkelt med bilder en annan dag.
3 Veckor
Idag blir Tage tre veckor, jissess, vad tiden går. I fredags var BVC här på hembesök och då vägdes han igen. Nu väger han 2570g, han har gått upp 275g på en vecka. Det är min prins det!
Pust....
Det är dyrt att ha Stefan hemma....
Oscar Tage Stefan
21/12 kl.21.56 kom alltså vår underbara Tage till världen. Det var inte redigt så jag hade planerat måndagen... Men jag tänkte berätta lite kort hur allt gick till.
Straxt efter kl.9 på morgonen går mitt vatten så istället för att åka å slänga skräp som var planen så blev det en tur till förlossningen. Både Stefan och jag var säkra på att vi skulle få åka hem igen och att de skulle stanna upp en ev. förlossning men beskedet var att de inte gjorde det efter som jag hade gått så långt i graviditeten. Jag var i v.34+4. Så läkaren beordade sängläge, fick inte ens gå upp å kissa utan det skulle jag göra i ett bäcken... Jag drack inte en droppe för jag vägrade kissa i ett sådant, särskilt när man delar rum med en annan. Men sen kom räddaren i nöden, Magnus mamma Lena och fixade så jag både fick kissa på toa och att vi fick ett singelrum. Heja Lena! När klockan börjar närmar sig fyra börjar jag känna att värkar är på G, Stefan var hemma och hämtade lite grejer så jag ringde och undrade var han var och sa att det blir nog en bebis i natt. Maria kom och hälsade på och då hade mina värkar börjat göra ganska ont. CTGn visar att jag har fyra sammandragningar per 10:e minut men jag känner bara två. Jag andas mig igenom alla värkar med Stefan som stöd, han var en klippa. Sen vid 20.00 hoppar jag i badet som är skållhett! Det var skönt i början men inte efter ett tag, det blev så svårt att andas, kändes som om jag satt i en bastu. Men det var supermysigt som Lena hade fixat det, mörkt med tända ljus och "skumpa" i champagneglas. Runt halv nio står jag inte ut längre utan vi vandrar in i en förlossningssal och jag andas med lustgas. Jag gjorde lite fel i början och blev helt groggy vilket resulterade i att Stefan tyckte att jag skulle ta en värk utan lustgas, fine tänkte jag, det kan jag väl men när han sen ville att jag skulle ta en till utan lustgasen så sa jag GLÖM DET! Hit med lustgasen! Jag ville ha mer bedövning men barnmorskan trodde att det skulle bli en snabb förlossning och den tiden vi skulle få vänta på en narkosläkare och att det skulle börja värka så hade nog förlossningen redan börjat och så rätt hon fick... Sen kom krystvärkarna och till slut kunde jag inte hålla emot dem så förlossningen var på G och 21.56 så pluppade han ut till slut efter vad som kändes som evigheter innan sista värken kom. Ut kom han skrikandes och med navelsträngen ett varv runt halsen. Han var ju självklart helt underbar och såg ut som en Tage så Stefan gav med sig.
Stefan var för övrigt en klippa under hela förlossningen. Han servade mig med kall cola och kallt vatten, masserade mina fötter och coachade mig igenom alla värkar utan honom hade jag inte klarat det! Min älskade darling! I LOVE YOU!!! Stefan har ju slutat snusa och tyckte att det var ett illa tillfälle att sluta just då... så han tryckte i sig läkerol som en galning, Lena hade aldrig sett någon trycka i sig Läkerol så fort som han...
Nu ligger vår son uppe som toksover i sängen! Efter 10 dagar på NEO-avdelningen så är det så underbart skönt att vara hemma igen och få skapa sin egna vardag.
Straxt efter kl.9 på morgonen går mitt vatten så istället för att åka å slänga skräp som var planen så blev det en tur till förlossningen. Både Stefan och jag var säkra på att vi skulle få åka hem igen och att de skulle stanna upp en ev. förlossning men beskedet var att de inte gjorde det efter som jag hade gått så långt i graviditeten. Jag var i v.34+4. Så läkaren beordade sängläge, fick inte ens gå upp å kissa utan det skulle jag göra i ett bäcken... Jag drack inte en droppe för jag vägrade kissa i ett sådant, särskilt när man delar rum med en annan. Men sen kom räddaren i nöden, Magnus mamma Lena och fixade så jag både fick kissa på toa och att vi fick ett singelrum. Heja Lena! När klockan börjar närmar sig fyra börjar jag känna att värkar är på G, Stefan var hemma och hämtade lite grejer så jag ringde och undrade var han var och sa att det blir nog en bebis i natt. Maria kom och hälsade på och då hade mina värkar börjat göra ganska ont. CTGn visar att jag har fyra sammandragningar per 10:e minut men jag känner bara två. Jag andas mig igenom alla värkar med Stefan som stöd, han var en klippa. Sen vid 20.00 hoppar jag i badet som är skållhett! Det var skönt i början men inte efter ett tag, det blev så svårt att andas, kändes som om jag satt i en bastu. Men det var supermysigt som Lena hade fixat det, mörkt med tända ljus och "skumpa" i champagneglas. Runt halv nio står jag inte ut längre utan vi vandrar in i en förlossningssal och jag andas med lustgas. Jag gjorde lite fel i början och blev helt groggy vilket resulterade i att Stefan tyckte att jag skulle ta en värk utan lustgas, fine tänkte jag, det kan jag väl men när han sen ville att jag skulle ta en till utan lustgasen så sa jag GLÖM DET! Hit med lustgasen! Jag ville ha mer bedövning men barnmorskan trodde att det skulle bli en snabb förlossning och den tiden vi skulle få vänta på en narkosläkare och att det skulle börja värka så hade nog förlossningen redan börjat och så rätt hon fick... Sen kom krystvärkarna och till slut kunde jag inte hålla emot dem så förlossningen var på G och 21.56 så pluppade han ut till slut efter vad som kändes som evigheter innan sista värken kom. Ut kom han skrikandes och med navelsträngen ett varv runt halsen. Han var ju självklart helt underbar och såg ut som en Tage så Stefan gav med sig.
Stefan var för övrigt en klippa under hela förlossningen. Han servade mig med kall cola och kallt vatten, masserade mina fötter och coachade mig igenom alla värkar utan honom hade jag inte klarat det! Min älskade darling! I LOVE YOU!!! Stefan har ju slutat snusa och tyckte att det var ett illa tillfälle att sluta just då... så han tryckte i sig läkerol som en galning, Lena hade aldrig sett någon trycka i sig Läkerol så fort som han...
Nu ligger vår son uppe som toksover i sängen! Efter 10 dagar på NEO-avdelningen så är det så underbart skönt att vara hemma igen och få skapa sin egna vardag.