Mrs Bernhardsson speaking

Vi är inte lika ivriga som Linda Rosing och bloggar från BB, men jag (Stefan aka Stolt Far) har snott Ikas inlogg till hennes blogg för att meddela hela världen att vi blivit föräldrar.
Det som varit Sven-Göran eller Svennis i åtta månader hade bråttom och kom fem veckor för tidigt och visade sig vara en Tage istället.
Jag är hemma och vänder för att plocka ihop de sista sakerna och ta med kameran. Jag bjuder under tiden på en bild på vår lilla älskling.

I fredags var det då dags för besöket hos barnmorskan. Jag tror jag tittade på klockan 100ggr för att jag inte skulle missa tiden.... Då var det dags att träffa den nya barnmorskan, Susanne. Hon var jättetrevlig hon också, även om vi inte kommer hinna träffas så många gånger så känns det bra. Hon undrade om jag hade pratat förstånd med Svennis om att han skulle ligga med huvudet nere, annars skulle hon skicka mig på vändningsförsök. Jissess vad nervös jag blev, men efter hon mätt livmodern (som för övrigt är 32,5cm) så skulle hon känna på magen och visst hade Svennis skött sig och låg med huvudet nere. Han är inte fixerad utan ruckbar, jag fick känna jag också, spännande värre. Så hon tyckte inte det var lustigt att jag började få mer ont där framme eftersom Svennis börjar leta efter vägen ut. Tänkte jag skulle ha en liten föreläsning för honom snart hur han hittar ut och att han gärna får göra det i ett bra tempo! Jag väger 74kg och börjar samla på mig vatten så hon tyckte det var en bra ide att ha stödstrumpor på när jag jobbar så det har jag införskaffat mig. Mina ringar vågar jag inte längre ta på mig då mina fingrar då och då liknar små prinskorvar... Ringarna hänger nu runt min hals istället. Ja, det var väl det jag hade att rapportera från mitt besök hos barnmorskan, nästa besök är den 29 december 9.15!

Ja, snart är köket klart. Men nu blir det inte mer gjort innan jul utan nu ska vi mysa och ha det skönt och pappa ska få vila lite  :) Men jag är helnöjd över hur långt vi har kommit. Idag har fläkten kommit upp och spisen är numera på plats och vi har satt dit de sista handtagen eller vi har ett kvar att sätta dit men jag måste köpa det först... Igår tog vi även in köksbordet så nu är det lite mer likt ett kök än innan. Imorgon kommer svärfar så då ska vi åka och slänga allt skräp som ligger i gästrummet sen ska jag olja bänkskivan en gång till å åka till Ikea och köpa handtagen å.... mycket finns det att göra på en ledig dag, inte undra på att jag börja svullna hela jag när jag inte sitter still... Men men, jag har ju tid på mig att vila sen efter den 30:e.

Varje år det blir snö förvandlas vår morgontrötta hund till ett morgonpiggt snömonster! Idag var hon uppe med Stefan, allt för att få komma ut å hoppa i snön. Helst vill hon ju att man ska kasta snöbollar till henne också men eftersom jag har lite svårt att böja mig så får jag sparka upp snö till henne. Det värsta är att hon blir aldrig nöjd. Man kan vara ute med henne i en timme men tro inte att hon vill följa med in sen, nej nej... När man väl fått in henne, fått av henne hennes täcke (där snöklumparna vräker ut) så går hon inne och gnäller, gnäller å gnäller, allt för att få gå ut igen. Min chef tyckte jag skulle köpa en snöbollskastare till henne, det är ju faktiskt inte en dum idé, frågan är bara vart sådana säljs????

Nu börjar det blir mer och mer julfint här hemma. Det är lite kaos kvar i köket och i gästrummet men i helgen tänkte jag att vi skulle åka och slänga lite skräp så gästrummet också blir fint. Det är så skönt att slippa kaoset på vardagsrumsbordet, jag har lagt ner allt som stod där i lådor och vips så blev det så mycket bättre! I år har även stolarna fått lite julpimpining. Jag har satt vitt band runt alla stolar, blev himla fint måste jag säga.

Titta själva :)

Igår när jag kom hem från Ingela så hade hemtjänsten lyckats med något väldigt bra.... De hade parkerat mitt framför vägen ner på vår gata. Till vänster om bilen fanns en ledig parkeringsplats och runt om fanns ännu fler men de tyckte det var bättre att blockera vägen ner. Nu var det visserligen ganska sent men ändå....

Igår  var Roger här och satte upp kaklet. Det blev så bra! Det är så skönt när slutresultatet stämmer överens med den bilden man hade i huvudet om hur det skulle bli. Filippa var också med och under tiden lekte vi kurragömma och mamma, pappa, barn. Jag fick en inblick i hur det är att bli kallad för mamma :)

Är just nu sjukt arg på mig själv. Jag skulle till barnmorskan idag och var helt säker på att det var kl.13. Så jag har gått här hemma och i stort sett väntat på att få åka. Men för en stund sedan ringer Susanne och undrar var jag är. FAN!!!! Det som var höjdpunkten på min dag, få lyssna på Svennis och mäta magen. Är så besviken så jag kan börja gråta. I kalendern stod det 11.00 men inte tittar jag i den inte. Å, så dum man kan vara! Så nu blir det nästa fredag kl.13.30 istället. Har lagt in påminnelse i mobilen nu! Det var första besöket med den nya barnmorskan också, bra intryck! Inte blev det bättre av att hon frågade om den rörde sig som den brukade och gjorde den inte det så ska jag ringa till förlossningen precis som alla andra. Varför var hon tvungen att säga så, nu kommer man ju gå och känna extra mycket fram till nästa fredag. Han rör på sig precis som han har gjort hela tiden så det är ju inget direkt att vara orolig över.

Hahaha... Ja, nu har det hänt igen. Igår dammsög Stefan sängarna och tyckte att vi ändå kunde passa på att möblera om. Självklart sa jag!!! Å så skulle vi ta ur madrassen ur sängen så den blev lättare att flytta runt. "Ska vi byta plats så du slipper få sängen på dina tår?" undrar Stefan. "Ja, det kan vi göra", säger jag. 15 sekunder senare landar sängen på min, oh yes, stortå! Dock inte samma som förra gången! "Du skämtar" säger Stefan. "Nej", säger jag hoppandes ut ur sovrummet... Jag blir så trött! Men det gjorde inte alls lika ont som förra gången och efter lite tryck och högläge så var det helt ok med tån. Den ömmar lite men inte så som förra gången, jag kan gå! Men jag kan säga att det inte var lätt att ligga med foten i högläge och samtidigt ha tryck på den. Min mage var liksom i vägen....