Mrs Bernhardsson speaking

Idag har jag gjort kroppkakor. Första gången jag gjorde de helt själv, ingen mamma att fråga om man kramat  ur tillräckligt, ingen mamma att fråga hur mycket mjöl det ska vara eller om jag saltat tillräckligt. Jag kan ju villigt erkänna att man är ju helt nåjjig när man gör dem. Efter jag rivit 5kg potatis kom jag fram till att jag hade nog för lite smet, i bilen å upp till affären för att köpa mer potatis. Sen var det det här med mjöl och saltningen... Tja, tänkte jag, det får väl bli pizza om det inte bli bra. Sen när väl kroppkakorna är gjorda och ilagda så var det kokningen. Det får inte koka för mycket, inte för lite utan alldeles lagom. Skruva ner värmen, skruva upp värmen, i med lite vatten, skruva upp, skruva ner.... Det ända positiva är att man hinner diska undan allt medan kroppkakorna kokas. Kroppkakorna gick att äta, dock var kokningen inte den bästa, så de fick ligga i lite mer än en timme, nästa gång ligger fokus vid att få till det perfekta kokvattnet!